Svenska
Sorah An-Nazi'at ( Those who Pull Out ) - Verses Number 46
وَالنَّازِعَاتِ غَرْقًا
( 1 )
VID STJÄRNORNA som stiger [över horisonten] för att [sedan sjunka och] försvinna,
وَالنَّاشِطَاتِ نَشْطًا
( 2 )
som rör sig i jämna och stadiga banor,
وَالسَّابِحَاتِ سَبْحًا
( 3 )
som svävar med lätthet [genom rymden],
فَالسَّابِقَاتِ سَبْقًا
( 4 )
som passerar varandra [i sina kretslopp]
فَالْمُدَبِّرَاتِ أَمْرًا
( 5 )
och som ger fasta hållpunkter [för människornas liv].
يَوْمَ تَرْجُفُ الرَّاجِفَةُ
( 6 )
[TÄNK PÅ] den Dag då [jorden] skall skälva i ett väldigt skalv,
تَتْبَعُهَا الرَّادِفَةُ
( 7 )
följt av ännu ett [skalv],
قُلُوبٌ يَوْمَئِذٍ وَاجِفَةٌ
( 8 )
och då allas hjärtan skall bulta av fruktan
أَبْصَارُهَا خَاشِعَةٌ
( 9 )
[och] allas blickar vara naglade vid marken!
يَقُولُونَ أَإِنَّا لَمَرْدُودُونَ فِي الْحَافِرَةِ
( 10 )
[Om detta] säger de: "Skall vi återställas i vårt ursprungliga skick,
أَإِذَا كُنَّا عِظَامًا نَّخِرَةً
( 11 )
sedan våra ben förmultnat?"
قَالُوا تِلْكَ إِذًا كَرَّةٌ خَاسِرَةٌ
( 12 )
[Och] de fortsätter: "På denna återkomst skulle vi förlora!"
فَإِنَّمَا هِيَ زَجْرَةٌ وَاحِدَةٌ
( 13 )
Ett enda dån [skall höras]
فَإِذَا هُم بِالسَّاهِرَةِ
( 14 )
och de [döda och begravda] skall stå där, fullt vakna!
هَلْ أَتَاكَ حَدِيثُ مُوسَىٰ
( 15 )
HAR DU hört berättelsen om Moses?
إِذْ نَادَاهُ رَبُّهُ بِالْوَادِ الْمُقَدَّسِ طُوًى
( 16 )
Det hände sig att hans Herre ropade till honom i den heliga dalen Tuwa [och sade]:
اذْهَبْ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ إِنَّهُ طَغَىٰ
( 17 )
"Gå till Farao - han har gått för långt i sitt övermod -
فَقُلْ هَل لَّكَ إِلَىٰ أَن تَزَكَّىٰ
( 18 )
och säg [till honom]: ”Vill du bli renad [från synd]?
وَأَهْدِيَكَ إِلَىٰ رَبِّكَ فَتَخْشَىٰ
( 19 )
Vill du att jag visar dig vem din Herre är – så att du kan frukta Honom?'”
فَأَرَاهُ الْآيَةَ الْكُبْرَىٰ
( 20 )
Och [Moses begav sig till Farao och] visade honom [Guds] största tecken.
فَكَذَّبَ وَعَصَىٰ
( 21 )
Men [Farao] kallade honom lögnare och ville inte lyssna till honom.
ثُمَّ أَدْبَرَ يَسْعَىٰ
( 22 )
Därefter vände han Moses ryggen och gick
فَحَشَرَ فَنَادَىٰ
( 23 )
för att samla [sina styrkor]
فَقَالَ أَنَا رَبُّكُمُ الْأَعْلَىٰ
( 24 )
och sade: "Jag [och ingen annan] är er högste Herre!"
فَأَخَذَهُ اللَّهُ نَكَالَ الْآخِرَةِ وَالْأُولَىٰ
( 25 )
Och Gud gav honom hans straff såväl i det kommande livet som i denna värld och gjorde honom till ett varnande exempel [för eftervärlden].
إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَعِبْرَةً لِّمَن يَخْشَىٰ
( 26 )
I detta ligger helt visst en lärdom för dem som står i bävan [inför Gud].
أَأَنتُمْ أَشَدُّ خَلْقًا أَمِ السَّمَاءُ ۚ بَنَاهَا
( 27 )
VAR DET en svårare uppgift att skapa er än att skapa den himmel som Han har byggt?
رَفَعَ سَمْكَهَا فَسَوَّاهَا
( 28 )
Han har rest dess valv och format det [med hänsyn till den uppgift det skall fylla];
وَأَغْطَشَ لَيْلَهَا وَأَخْرَجَ ضُحَاهَا
( 29 )
Han har höljt dess natt i djupt mörker och låtit dess morgon framträda i klart ljus.
وَالْأَرْضَ بَعْدَ ذَٰلِكَ دَحَاهَا
( 30 )
Och efter detta har Han brett ut jordens yta
أَخْرَجَ مِنْهَا مَاءَهَا وَمَرْعَاهَا
( 31 )
och låtit dess vatten komma i dagen och dess ängar och beteshagar [frodas]
وَالْجِبَالَ أَرْسَاهَا
( 32 )
och förankrat bergen;
مَتَاعًا لَّكُمْ وَلِأَنْعَامِكُمْ
( 33 )
[allt detta har Han gjort] till nytta för er och er boskap.
فَإِذَا جَاءَتِ الطَّامَّةُ الْكُبْرَىٰ
( 34 )
OCH när den Dag kommer då allt omstörtas,
يَوْمَ يَتَذَكَّرُ الْإِنسَانُ مَا سَعَىٰ
( 35 )
den Dag då människan skall återkalla i minnet allt det som hon strävade mot
وَبُرِّزَتِ الْجَحِيمُ لِمَن يَرَىٰ
( 36 )
och då helvetet skall göras fullt synligt för alla som kan se -
فَأَمَّا مَن طَغَىٰ
( 37 )
då skall han som alltid överskred [Guds bud]
وَآثَرَ الْحَيَاةَ الدُّنْيَا
( 38 )
och som valde det jordiska livet [framför evigheten],
فَإِنَّ الْجَحِيمَ هِيَ الْمَأْوَىٰ
( 39 )
[då skall han få se att] helvetet är [hans] slutliga bestämmelse!
وَأَمَّا مَنْ خَافَ مَقَامَ رَبِّهِ وَنَهَى النَّفْسَ عَنِ الْهَوَىٰ
( 40 )
Men den som bävade vid tanken att en Dag stå [till svars] inför sin Herre och som kunde lägga band på sina begär
فَإِنَّ الْجَنَّةَ هِيَ الْمَأْوَىٰ
( 41 )
skall [få se att] paradiset är [hans] slutliga bestämmelse.
يَسْأَلُونَكَ عَنِ السَّاعَةِ أَيَّانَ مُرْسَاهَا
( 42 )
DE FRÅGAR dig om den Yttersta stunden och när den skall komma.
فِيمَ أَنتَ مِن ذِكْرَاهَا
( 43 )
Hur skulle du kunna säga något om detta?
إِلَىٰ رَبِّكَ مُنتَهَاهَا
( 44 )
Ingen annan än din Herre vet när den [Yttersta stunden] till sist skall komma.
إِنَّمَا أَنتَ مُنذِرُ مَن يَخْشَاهَا
( 45 )
Du [Muhammad] är bara varnaren som skall varna dem som fruktar denna [Stund].
كَأَنَّهُمْ يَوْمَ يَرَوْنَهَا لَمْ يَلْبَثُوا إِلَّا عَشِيَّةً أَوْ ضُحَاهَا
( 46 )
Den Dag då de får uppleva den, [skall det förefalla dem] som om de inte hade tillbringat mer än en afton eller en morgon [på jorden].